Lärfrågor Tung räddning
1. Vilka metoder finns vid räddning med tunga fordon?
Grundmetoderna man använder sig av är samma som vid andra trafikolyckor men vid olika typer av tunga fordon finns det ytterligare saker som man måste ta hänsyn till. Vid en bussolycka där bussen ligger på sidan eller på taket kan man behöva göra ett snabbt lyft av bussen några centimeter efter man säkrat och stabiliserat den. Detta gör man för att lätta på trycket på personer som kan finnas fastklämda under bussen. Vid bussolyckor är det även viktigt att öppna upp flera vägar in i bussen så att man snabbt kan komma åt de skadade som finns där. Detta görs lättast genom fram- och bakrutan samt genom taket eller golvet på bussen. Står bussen på hjulen kan man även såga upp större öppningar vid fönster få att lättar kunna komma åt de skadade. För att komma åt bättre kan man även ta bort inredning i bussen. Samma principer går att applicera vid tågolyckor.
Vid lastbilsolyckor använder man främst cylindrar för att få loss fastklämda personer. På nyare lastbilar sätter man en cylinder i mitten av lastbilen och en i dörren där patienten sitter för att skapa mer utrymme. På äldre lastbilar kan man behöva göra på andra sätt ex genom cylindrar i båda dörrarna, man får anpassa metoden från fall till fall. Vid både buss- och lastbilsolyckor kan det vara bra att använda en plattform eller en stege för att komma åt bättre. Säkring och stabilisering av bussar kan göras med block, en vinsch och pallningsvirke, det går ävan att använda luftkuddar. Lastbilar är viktiga att stabilisera bakom hytten och sedan mot marken eller mot hjulen om den inte ligger ned.
Evakuering av stående buss:
Dörrforcering passagerardörr
Dörrarna drivs med tryckluft. De låses genom att systemet stänger dörren och lyfter upp den några cm i låskilar på vardera sida. Trycket ligger på ca 7 bar. Under 4 bar faller dörren ned och öppnas.
Prova att öppna för hand. Det finns olika typer av handtag och knappar. Tvinga ned dörren med kofot om den inte går att öppna. Dra upp dörren. Ta hjälp av hydraulspridare. Innanför dörren finns nödöppnare. Utländska bussar har nödöppnare även på utsidan.
Glashantering
Sidorutor är av härdat dubbelt glas. På nyare bussar är de limmade. Bakrutan, om det finns någon, kan vara av lamellglas. Framrutan är av lamellglas.
Håll plastskydd för insidan på rutan och slå med hammare genom båda rutorna. För ut glaset med plasten. Rensa hela kanterna från glas. Lamellrutor sågas.
Öppning av vägg under fönster
Klipp hack i hörnorna på fönsterhålets underkant. Klipp med hydraulsaxen eller såga nedåt med tigersåg. Obs! Det blir svårt när klingan kommer till en stålprofil. Såga ett hål eller slå upp med pikyxa så att saxen kan komma åt att klippa profilen. När väggen är nedkapad: Kläm med spridaren om väggen uppifrån fönsterhålet och bänd ned väggdelen. Eventuellt kan det finnas en vertikal profil som måste kapas.
Evakuering av passagerare
Lyft sedan ut skadade genom öppningen som tagits i fönstret, till medarbetare på utsidan med hjälp av Rescue boarden. Skruva av det tomma sätet för att frilägga bakomvarande säte.
Lastbil
Stabilisering
Stabilisera fordonet, se till att det inte kan flytta sig. Lufta ej hjulen om inte risk för däckexplosion föreligger. Stäng av motorn och bryt strömmen. Batteriet sitter ofta bakom hytten. Dieselmotorer stannar inte då strömmen bryts. Vid svårigheter att stoppa motorn, pressa ihop bränsleledningen med spridaren. Nyare bilar kan ha krockkudde.
Täck över den skadade och vårdaren med filt för värmebevarande och platsfolie för skydd mot glassplitter. Avlägsna rutorna. Ej limmade framrutor, skär av listen och lyft bort rutan.
Dörrforcering
Avlägsna dörren, börja uppe vid A-stolpen och fönsterbågen. Börja med att vidga med kofot, kör in spridaren och jobba med små spridningar. Säkra springan med kofot eller kil, när springan är tillräcklig. Jobba ned tillgångjärnet håll spridaren i ca 45 grader då går dörren utåt, ett rep kan bindas i fönsterbågen över taket. Då blir dörren lättare att hantera när den släpper, fortsätt till nedre gångjärnet. Låt verktyget få tid att bygga upp trycket. När gångjärnen går av, vik bak dörren och sedan fram den igen så att det bildas en springa vid låset. Arbeta med små grepp så att spridaren kommer åt att greppa mycket plåt när låset skall delas. Stå ej i vägen för dörren när den släpper från fästet.
2. Vad finns det för metoder för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom och miljö?
MSB har tagit fram ett utbildningspaket för tungräddning, detta är baserat på de erfarenheterna från olyckor med tunga fordon. I den utbildningen finns avsnitt som stabilisering, avlasta med kilar och cribbingblock. Blockering av hjul vid dellyft är också en viktig del i att mildra och förhindra skador.
Numera finns det ett så kallat ”crash card” dvs information om fordonets konstruktion, krockkuddar, tryckladdningar och bärande balkar osv. Detta skickas via gprs och är värdefull information för insatspersonal.
Banverket har tagit fram insatskort för de vanligaste tågtyperna, de nås via RIB:en. Det är värdefull information om tex var det finns nödöppning till dörrar, var bränsletankarna är placerade osv.
3. Vad räknas som tungt fordon?
Tunga fordon blir egentligen allt som är för tungt för att köras med B-körkort men främst bussar, lastbilar och tåg. Viktgränsen för att inte få köra med B är 3,5 ton.
4. Vilka risker finns vid insatser mot tunga fordon och hur förhindrar man dessa?
5. Hur förhindrar man dessa?
Vid olyckor med tunga fordon finns liknande risker som vid vanliga trafikolyckor. Det är viktigt att säkra mot brand genom att stoppa och skumtäcka läckage, man måste även tänka på att tyngre fordon oftast drivs på diesel eller gas/biobränslen. Även på tunga fordon är det viktigt att stänga av strömmen vilket kan göras med huvudströmbrytare och att lossa batteriets minuspol. En dieselmotor stannar inte för att man bryter strömmen så man måste trycka på nödstoppet eller spruta kolsyra i luftintaget för att stoppa den. Det är också mycket viktigt att få till en bra stabilisering som är tänkt att hålla under en längre tid då insatser med tunga fordon oftast är mer komplicerade än vanliga trafikolyckor och det kan finnas många skadade.
Vid tågolyckor är det viktigt att skydda sig mot strömmen i järnvägsledningarna, detta görs genom att man jordar ledningarna på båda sidor av olyckan och att man kontaktar någon som kan stänga av strömmen i ledningarna. Vid tåg och bussolyckor är det viktigt att man snabbt kommer in till de skadade så att man snabbt kan göra en prioritering av skadorna annars finns en risk att kritiskt skadade personer upptäcks för sent. Det kan även finnas personer fastklämda under en buss som vält så det är viktigt att snabbt höja bussen några centimeter för att lätta på trycket på fastklämda personer. Man får dock vara försiktig då det kan skapa större blödningar hos patienter om man lättar på trycket. Det är också viktigt att skydda patienterna mot nedkylning då de kan bli kvar i bussen under en längre tid innan man hinner få ut alla.
6. Hur ser konstruktionen för tunga fordon ut?
Det finns en databank, Crash Card, som räddningstjänsten kan använda sig av för att få fram ritningar för olika typer av bilar, lastbilar, bussar m.m. Genom RIB har man även tillgång till insatskort till tåg av olika typ. Ramverket ser lite annorlunda ut på nyare lastbilar jämfört med äldre vilket är något man måste ta hänsyn till. Bussar är konstruerade antingen av stål eller aluminium. Stålkonstruktionen är stabilare och tål att man ex använder cylindrar för att stabilisera i takluckor och liknande medan man vid aluminiumkonstruktioner måste använda sig av sidan av taket för att plåten inte ska ge vika.
Bussar
Bussar kan delas in i olika kategorier; statsbussar, linjebussar och turistbussar. Statsbussarna har stora dörrar ganska stora ytor inne i bussen och passagerarna är inte så högt över markplanet. Linjebussar är ganska höga och kan ta många passagerare även stående. Frigöring och evakuering från linjebuss skiljer sig inte mycket från turistbuss. Turistbussarna finns i olika utförande. De mest förekommande är Zetra, Mercedes, Neoplan, Vanhol och Ikaross. De kan vara i två våningar och kan transportera 75 passagerare.
Allmänt om bussar
Setra, Mercedes och Neoplan har självbärande kaross, Vanhol och Ikaross är byggda på platta och Volvo eller Scania och är rambyggda. Höjden till fönster är ca. 2,5 m. På dubbeldäckaren ca. 3 m. Dubbeldäckaren har bara 1,8 m. ståhöjd i nedre plan och 1,7 m. i övre plan. Buss med ett plan har ca. 2 m. ståhöjd.
Passagerarna sitter tätt, mittgången är ca. 40 cm bred Dessutom kan yttre stolarna dras ut i mittgången vars bredd kan minska till 30 cm.
Överbyggnad sidor
Väggar är av fackverkskonstruktion bestående av fyrkantsprofiler av 2-3 mm stål, 40×40 eller 60×60 mm. Vänster yttersida är klädd med 1,5 mm stålplåt, sedan kan det vara tunnare plåt t.ex. 1 mm aluminium. Invändigt är bussen klädd med plast och träskivor.
Tak
Taket är uppbyggt liksom väggarna med fyrkantsprofiler. Yttertaket på nyare modeller är oftast av glasfiber, äldre bussar av ca. 1 mm stålplåt. På insidan finns förvaringsboxar.
Front
Fronten är förstärkt med en 2,5 mm stålplåt.
Bogsering
I fronten bakom en plåt sitter bogserkopplingen. Den behöver inte vara i mitten.
