Vilka lagar gäller vid ett oljeutsläpp?
Lagen om transport av farligt gods Syftet med denna lag är att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom.
Sjötrafikförordningen, hur man ska bete sig på vattnet om man har ett fartyg.
Fartygssäkerhetslagen, hur bra fartyg ska vara och vad man ska kunna för att få köra fartyg osv.
Sjölagen, hur fartyg registreras osv.
Miljöbalken, stor men handlar om miljö och hur man ska bete sig i den och ta hand om den.
Avfallsförordningen, Denna förordning gäller avfall och avfallets hantering.
Lagen om Sveriges ekonomiska zon, handlar om Sveriges gränser vart de slutar och vad som gäller osv.
EU:s direktiv (2000/59/EG) om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall och oljerester ska minska sjöfartens utsläpp till havs.
MARPOL-konventionen mot förorening från fartyg är upprättad inom FN:s sjöfartsorgan IMO. De senaste MARPOL-reglerna innebär att transporter med råolja, tung eldningsolja, smörjolja, bitumen och tjära endast får ske med tankfartyg med dubbelt skrov. Tidpunkten för utfasning av oljetankfartyg med enkelskrov har flyttats från 2015 till 2010.
Enligt Lagen om skydd mot olyckor ska kommunerna svara för räddningstjänsten inom sitt område. För att det ska betraktas som räddningstjänst måste det föreligga behov av ett snabbt ingripande. Olja som hotar att nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område.
Enligt Lagen om skydd mot olyckor får regeringen föreskriva, eller i särskilda fall bestämma, att länsstyrelserna överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Detta kan ske exempelvis vid stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelserna svara för att insatserna samordnas.
Vem ansvarar för sanering och finansiering efter ett utsläpp?
Räddningsverket ska samordna verksamhet inom räddningstjänsten samt utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten. Räddningstjänsten bistår, vid behov, kommuner med personal och med materiel från de regionala oljeskyddsförråden. Enligt lagen och förordningen om skydd mot olyckor har kommunerna rätt till viss ersättning av staten för de kostnader som kommunerna drabbas av i samband med utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsinsatserna.
Kustbevakningen ska inom Sveriges sjöterritorium – med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren – samt inom Sveriges ekonomiska zon svara för räddningstjänsten när olja och andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet. Denna skyldighet regleras i Lagen om skydd mot olyckor. Kustbevakningen har också till uppgift att bland annat övervaka efterlevnaden av nationella och internationella regler till skydd för den marina miljön.
Sjöfartsverket har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. När olyckor inträffar ska Sjöfartsverket, enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, se till att åtgärder att åtgärder vidtas ombord för att så långt som möjligt förhindra eller begränsa oljeutsläpp.
Naturvårdsverket är central miljömyndighet och skall bland annat göra uppföljningar av miljöeffekter av utsläpp av olja.
Naturvårdsverket har ett avtal med IVL Svenska Miljöinstitutet AB som innebär att institutet upprätthåller en så kallad oljejour, där kommuner m. fl. kan få råd om sanering av olja. Oljejouren bistår med expertstöd åt Naturvårdsverket och andra myndigheter vid olyckor med olja till havs och inlandsvatten.
Den som orsakat oljeutsläppet har alltid det största ansvaret.
Vilka hjälpmedel finns för att kunna sanera?
Länsor, finns massa olika sätt att använda den och finn olika länsar, sorptionsmatrial, sorptionslänsor, skimmer (pump), strandduk.
Vilka metoder finns för att kunna förhindra och begränsa skador?
EU:s direktiv (2000/59/EG) om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall och oljerester ska minska sjöfartens utsläpp till havs. Sjöövervakning från kustbevakningen.
I vatten lägger man länsar och på land upprättar man invallningar. Man kan också begränsa oljans utbredning genom att använda olika typer av absorberingsmedel som lätt suger till sig olja. Med specialkonstruerade båtar och fordon, eller andra mekaninska anordningar, samlas sedan så mycket fri olja som möjligt in och överförs till täta förvaringsutrymmen.
I vissa lägen kan oljenedbrytande mikroorganismer sprutas ut över det oljeskadade området för att påskynda den biologiska nedbrytningen.
På land kan man använda högtryckstvätt för att tvätta klippor och sten men är marken mjuk som tex sand kan man inte använda högtryckstvätt för det ger en dålig effekt istället. Då är det bättre att använda skrapor för att skrapa upp sanden med olja i.
Man kan också lägga ut strandduk för att skydda speciella delar som är extra känsliga eller särskilt viktiga.
AIS är för att hålla koll på alla båtar som finns. Tillsammans med det kan man också ta prover på oljeutsläpp och som ett slags fingeravtryck jämföra med den tank man trodde släppte ut.
Vilka blir konsekvenserna på miljö och djurliv vid ett oljeutsläpp?
Fågel livet skadas allvarligt. Men oftast ganska kortvarigt tills oljan sjunker till botten och där blir problemet mer långvarigt. Östersjön används som övervintersområde av ungefär nio miljoner fåglar. När det är som mest fåglar kan även ett litet oljeutsläpp göra stor skada. Och så har det visats sig att de fåglar som man kan hitta på land och på stränder som drabbats av ett oljeutsläpp bara är en bråkdel av de som faktiskt drabbats.
De långvariga effekterna är när oljan hamnar på botten för där kan den ligga kvar i sedimenten i många år och hindra bottendjur från att bosätta sig. Men mycket olja som hamnar vid stränder och är kvar i vattnet bryts ner inom några månader. Vanlig råolja är den mest lindriga varianten men kan dock trots väldigt liten mängd göra vattnet giftigt. Dock är bensin och sådana mer lättflytande produkter mycket mer farliga. Men dock försvinner de också snabbare.
Ett oljeutsläpp får också ekonomiska konsekvenser eftersom det kostar pengar att sanera och kräver arbetskraft. Sen kan det göra så man måste stänga ner den fartygsled som går just där för saneringsarbetets skull och kanske också att hotell eller liknande som ligger vid strandkanten som drabbats blir berörda av oljeutsläppet.
Vilka risker finns vid oljetransporter?
Östersjön är väldigt trafikerad och Östersjön är också väldigt omtålig.
Framför allt kollisioner med andra fartyg eller saker som tex utanför Spaniens kust kollision med en container och utanför Bornholm kollision med ett polskt fartyg.
Andra risker är stormar som kan leda till att oljetransporter går på grund eller förstörs pga det. Man ska även tänka på att de reglerna som finns för nya oljefartyg att det måste finnas dubbla skrov bara gäller de som byggs nu. Men många skepp är 15 och till och med upp mot 25 år gamla och det visade sig genom undersökningar att underhållet av dem är dåligt så skeppen är i dåligt skick och det ökar riskerna för oljeutsläpp.
Brand ombord på skepp och terroristattacker är också risker som finns men kanske inte lika vanliga.
Hur görs prioriteringar vid oljepåslag?
Det absolut viktigaste är att man ska tänka på att inte få in oljan i land för den är mycket enklare att ta hand om om den flyter runt på vattenytan än fastnar på klippor och i sand. Dessutom blir skadorna större om det kommer in till land.
Vilka resurser finns för oljesanering?
MSB har utrustat fem mobila oljeskyddsförråd i olika delar av landet. Denna materiel ska komplettera kommunernas egna resurser när dessa inte räcker till. Förråden finns i Botkyrka, Vänersborg, Karlskrona, Umeå och på Gotland.
Kustbevakningen har också två miljöräddningsfartyg.
Hur ser larmplanen ut för oljeutsläpp? (vilka blir involverade)
Första som händer är att sjöfartsverket blir informerade och skickar ut sitt folk. Sen kan följande bli involverade:
Räddningsverket (MSB), Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Kommunens miljöansvarig, saneringsfirmor
Oljans egenskaper?
Råolja är kletigast men alla oljor tar bort fåglar och djur värmeverkan i päls och fjärdrar. Alla oljor lägger sig som ett täcke eller film på vattenytan. Oljans viskositet bestämmer hur tjockt ett sådant lager blir. Råolja som är ganska segt blir tjockare lager medan finare olja blir tunt lager eller bara en tunn film som kan ha regnbågfärger i sig. Råolja är det andra åljor utvinns från och är det vanligaste man transporterar på vatten. Annars är det bunkerolja som finns mycket för att driva fartyget i tex ångturbinsdrivna fartyg.
Lättare oljor tränger mycket lättare ner i tex mjuka sand material än vad råoljan gör som klibbar sig fast i översta lagret.
Om det är vågor i vattnet så kan olja blandas med vattnet inte till en lösning men det kan bli klumpar av olja som sjunker eller att vatten samlas i oljan. Detta kallas för dispergering eller emulgering.
Tidigare olyckor i Sverige? Hur stora var dessa?
Man har hållt koll på dessa mindre utsläpp som görs och på senaste åren har det ökat. Dock så beror nog ökningen mycket på ökad rapportering. Oljeutsläpp i den svenska zonen runt Östersjön är många. Kustbevakningen har registrerat mellan 200 – 500 utsläpp per år. Hur många fåglar som drabbats av oljeutsläppen och som dött, är svårt att beräkna, men uppskattningsvis rör det sig om mellan 10 000 – 100 000 fåglar varje år.
Utsläppen sker mest efter de fatygslinjer som finns i Östersjön. Där en mest trafikerade går från finska viken och utanför Gotlands kust och vidare genom Öresund och ut mot Atlanten. Göteborg är Europas största hamn.
Stora utsläpp i Sverige är bland annat Fu shan hai olyckan. Det var en båt som kolliderade med ett polskts fartyg och sjönk och skeppets olje bränsle. Det var tung eldningsolja som kom ut i vattnet och det var några tusen ton.
En annan olycka var den Sovjetiska tankern Tsesis gick då hon var på väg in i Södertälje kanal på grund i Stockholms södra skärgård den 26/10 1977. Tsesis var lastad med 17 500 ton medeltung olja och sju av dess tankar, innehållandes 6 400 ton olja skadades och olja började omedelbart läcka ut.
Mvh Filip
