Lärfrågor Komplexa miljöer

Lärfrågor Komplexa miljöer

1. Vilka metoder finns det för räddningsinsats vid särskilt komplexa och riskfyllda miljöer för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, miljö och egendom?

Vid räddningsinsatser där det finns riskfyllda miljöer har man en rdl1 som leder, ansvarar och underlättar rd-insatsen. Denna arbetar inledningsvis med ”mask på” för att sedan assistera, protokollföra och lämna info till ansvariga. Rdl2 övertar det aktiva arbetet från rdl1 och underlättar rd-insatsen och arbetar med ”mask på”. Vid stora och svåra insatser finns en nödlägesgrupp som består av rdl och 2 rd. Denna grupp skall vara tillgänglig för en snabb undsättning av rd vid ett nödläge och kommer också att agera som avlösningsgrupp. En skyddsgrupp finns också som består av 2 rd som svarar för att reträttvägen säkras mellan rd-paret och baspunkten samt underlättar rd-parets arbete med tex slangdragning. Skyddsgruppen kan ledas av rökdykargruppens rdl eller av egen rdl.

När det blir rökdykarinsatser vid svårare och mer komplicerade objekt så behövs det andra standardrutiner för att klara av insatsen på ett säkert sätt. Det är rökdykarreglementet som styr hur dessa standardrutiner kan se ut. Men nedan så är ett exempel.

Tre längder smalslang används på rökdykarnas och rökdykarledarens slang. För att kunna säkra reträttvägarna för rökdykarna och underlätta deras arbete där framme så använde man sig av en skyddsgrupp. Skyddsgruppen använder sig av egen slang och då två längder smalslang. Rökdykarledaren leder rökdykargruppen och även skyddsgruppen. En nödlägesgrupp finns tillgängliga för att snabbt kunna undsätta rökdykarna ifall det uppstår en fara eller så används dem som avlösningsgrupp. Nödlägesgruppen har eget vatten uppkopplat med tre längder smalslang och vid avlösning så går dem in med sin slang och avlöser rökdykargruppen framme vis strålröret så att man slipper onödig slangdragning.

Man har även kopplat en 50 meter matarslang från nödlägesgruppens kyrka där man kopplar på ett ”back-up” strålrör. Den ledningen ska vara tom från vatten. Då man har två bas 1:or på plats så korskopplar man pumparna till vardera kyrka för att säkerställa tillgången på vatten till rökdykarna.

Enligt AFS 2007:7 så ska rökdykarna ha säker tillgång till släckvatten under hela insatsen. Därför är det lämpligt att koppla upp bilarna mot varandra och mot brandpost så att riskerna att man slut på släckvatten minimeras.

Det är inte bara vid rökdykning som det kan räknas som komplexa miljöer. Även vid insatser mot farliga ämnen som kommit ut kan dessa rutiner tillämpas. Men där är det mer ämnet och förhållandena runt om som styr vilket upplägg man har. Det kan vara hur vinden ligger på, läckagets storlek, vilka riskzoner ämnet kräver mm.

3. Vad är en komplex miljö?

Det finns ett flertal olika kriterier för vad som är en komplex miljö. Man kan generellt säga att det är miljöer som ofta kräver annan taktik, ledning och arbetsförfarande än vad som vanligen används vid insatser som är av normal karaktär.

En komplex miljö kan vara en rökdykarinsats som har långa inträngningsvägar, där man uppgraderar rökdykargruppen med skyddsgrupp och reservgrupp. Komplexmiljö kan också vara där det inte medges chans till ventilation, där det finns särskilda risker som gasflaskor.

En komplex miljö kan vara på ett fartyg där det kan vara mycket svårt att orientera sig och stor risk för kraftig värmeutveckling.

4. Vad finns det för risker vid räddningsinsatser i komplex miljö och hur avläser man dessa?

Olika från situation till situation. Riskbedömning ska ge flera risker som finns för just den insatsen. En vanlig risk vid rökdykning allmänt är tryckflaskor som acetylen, syrgas, gasol och statsgas. Vid komplexa miljöer och framförallt insatser med långa inträngningsvägar är risken för övertändning och brandgas explosion större eftersom det troligtvis kommer få brinna längre så blir brandbelastningen högre och kan bli övertändning och svårare är det att hitta bränder och dessutom finns det oftast mer än ett rum och därmed ökar risken för brandgas explosion. Extra viktigt är det att hålla sig nära varandra. Särskilt vid dålig sikt. En riktigt svår miljö och om man gått från varandra långt försvårar mycket om man skulle falla ihop så måste man kunna hitta den ihop fallna fort och bege sig ut. Då kan också vägen ut vara lång och svår. En risk till är att man kan slita ut sig väldigt mycket genom att dra runt på slangen som fastnar på många ställen. En risk är att man får för kort slang så man är nära men inte riktigt når fram måste då backa tillbaka tidigare än man trott. Även om man sätter på en extra slang så man får tre slanglängder kan det vara för lite. Det blir dessutom svårare att orientera sig vid komplexa miljöer och det är större risk för att huset/byggnaden är närmare att kollapsa om brandbelastningen är hög som jag skrev tidigare.

• Långa/komplicerade inträngningsvägar – insatsplaner, kartor, prata med personer som kan byggnaden
• Hög brandbelastning – var och vad är det som brinner
• Stora rumsvolymer – insatsplaner, läsa byggnaden
• Dolda utrymmen – insatsplaner
• Risk för att rökdykarnas reträttväg kan spärras – försiktighet, skyddsgrupp
• Stora svårigheter att orientera sig – försiktighet, skyddsgrupp
• Försvagade byggnadskonstruktioner – läsa byggnaden, deformationer, konstiga ljud

5. Hur förhindrar man dessa risker?

Enligt AFS §6 får man inte på börja en rökdykarinsats eller kemdykning förens man gjort en riskbedömning enligt §5 och har tillräckligt med bemanning och man gjort en kontroll på sin andningsutrustning. Eftersom man inte kan förhindra att olyckor inträffar så får man helt enkelt vara noga med att följa rutinen för rökdykning och inte utsätta sig för några risker. Sen får man alltid vara extra försiktig när det handlar om komplexa miljöer.

• Fler rökdykargrupper
• Skyddsgrupp
• Nödlägesgrupp
• Fler rökdykarledare
• Förstärkningsstrålrör
• Utrustning för ökad säkerhet ex IR kamera, lyslina
• Räddningsluftpaket
• Tillgång till insatsplaner eller kontaktpersoner
• Riskbedömning

Lärfrågor Tung räddning

Lärfrågor Tung räddning

1. Vilka metoder finns vid räddning med tunga fordon?

Grundmetoderna man använder sig av är samma som vid andra trafikolyckor men vid olika typer av tunga fordon finns det ytterligare saker som man måste ta hänsyn till. Vid en bussolycka där bussen ligger på sidan eller på taket kan man behöva göra ett snabbt lyft av bussen några centimeter efter man säkrat och stabiliserat den. Detta gör man för att lätta på trycket på personer som kan finnas fastklämda under bussen. Vid bussolyckor är det även viktigt att öppna upp flera vägar in i bussen så att man snabbt kan komma åt de skadade som finns där. Detta görs lättast genom fram- och bakrutan samt genom taket eller golvet på bussen. Står bussen på hjulen kan man även såga upp större öppningar vid fönster få att lättar kunna komma åt de skadade. För att komma åt bättre kan man även ta bort inredning i bussen. Samma principer går att applicera vid tågolyckor.

Vid lastbilsolyckor använder man främst cylindrar för att få loss fastklämda personer. På nyare lastbilar sätter man en cylinder i mitten av lastbilen och en i dörren där patienten sitter för att skapa mer utrymme. På äldre lastbilar kan man behöva göra på andra sätt ex genom cylindrar i båda dörrarna, man får anpassa metoden från fall till fall. Vid både buss- och lastbilsolyckor kan det vara bra att använda en plattform eller en stege för att komma åt bättre. Säkring och stabilisering av bussar kan göras med block, en vinsch och pallningsvirke, det går ävan att använda luftkuddar. Lastbilar är viktiga att stabilisera bakom hytten och sedan mot marken eller mot hjulen om den inte ligger ned.

Evakuering av stående buss:

 

Dörrforcering passagerardörr

Dörrarna drivs med tryckluft. De låses genom att systemet stänger dörren och lyfter upp den några cm i låskilar på vardera sida. Trycket ligger på ca 7 bar. Under 4 bar faller dörren ned och öppnas.

Prova att öppna för hand. Det finns olika typer av handtag och knappar. Tvinga ned dörren med kofot om den inte går att öppna. Dra upp dörren. Ta hjälp av hydraulspridare. Innanför dörren finns nödöppnare. Utländska bussar har nödöppnare även på utsidan.

Glashantering

Sidorutor är av härdat dubbelt glas. På nyare bussar är de limmade. Bakrutan, om det finns någon, kan vara av lamellglas. Framrutan är av lamellglas.

Håll plastskydd för insidan på rutan och slå med hammare genom båda rutorna. För ut glaset med plasten. Rensa hela kanterna från glas. Lamellrutor sågas.

 

Öppning av vägg under fönster

Klipp hack i hörnorna på fönsterhålets underkant. Klipp med hydraulsaxen eller såga nedåt med tigersåg. Obs! Det blir svårt när klingan kommer till en stålprofil. Såga ett hål eller slå upp med pikyxa så att saxen kan komma åt att klippa profilen. När väggen är nedkapad: Kläm med spridaren om väggen uppifrån fönsterhålet och bänd ned väggdelen. Eventuellt kan det finnas en vertikal profil som måste kapas.

Evakuering av passagerare

Lyft sedan ut skadade genom öppningen som tagits i fönstret, till medarbetare på utsidan med hjälp av Rescue boarden. Skruva av det tomma sätet för att frilägga bakomvarande säte.

Lastbil

Stabilisering

Stabilisera fordonet, se till att det inte kan flytta sig. Lufta ej hjulen om inte risk för däckexplosion föreligger. Stäng av motorn och bryt strömmen. Batteriet sitter ofta bakom hytten. Dieselmotorer stannar inte då strömmen bryts. Vid svårigheter att stoppa motorn, pressa ihop bränsleledningen med spridaren. Nyare bilar kan ha krockkudde.

Täck över den skadade och vårdaren med filt för värmebevarande och platsfolie för skydd mot glassplitter. Avlägsna rutorna. Ej limmade framrutor, skär av listen och lyft bort rutan.

 

Dörrforcering

Avlägsna dörren, börja uppe vid A-stolpen och fönsterbågen. Börja med att vidga med kofot, kör in spridaren och jobba med små spridningar. Säkra springan med kofot eller kil, när springan är tillräcklig. Jobba ned tillgångjärnet håll spridaren i ca 45 grader då går dörren utåt, ett rep kan bindas i fönsterbågen över taket. Då blir dörren lättare att hantera när den släpper, fortsätt till nedre gångjärnet. Låt verktyget få tid att bygga upp trycket. När gångjärnen går av, vik bak dörren och sedan fram den igen så att det bildas en springa vid låset. Arbeta med små grepp så att spridaren kommer åt att greppa mycket plåt när låset skall delas. Stå ej i vägen för dörren när den släpper från fästet.

2. Vad finns det för metoder för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom och miljö?

MSB har tagit fram ett utbildningspaket för tungräddning, detta är baserat på de erfarenheterna från olyckor med tunga fordon. I den utbildningen finns avsnitt som stabilisering, avlasta med kilar och cribbingblock. Blockering av hjul vid dellyft är också en viktig del i att mildra och förhindra skador.
Numera finns det ett så kallat ”crash card” dvs information om fordonets konstruktion, krockkuddar, tryckladdningar och bärande balkar osv. Detta skickas via gprs och är värdefull information för insatspersonal.
Banverket har tagit fram insatskort för de vanligaste tågtyperna, de nås via RIB:en. Det är värdefull information om tex var det finns nödöppning till dörrar, var bränsletankarna är placerade osv.

3. Vad räknas som tungt fordon?

Tunga fordon blir egentligen allt som är för tungt för att köras med B-körkort men främst bussar, lastbilar och tåg. Viktgränsen för att inte få köra med B är 3,5 ton.

4. Vilka risker finns vid insatser mot tunga fordon och hur förhindrar man dessa?

5. Hur förhindrar man dessa?

Vid olyckor med tunga fordon finns liknande risker som vid vanliga trafikolyckor. Det är viktigt att säkra mot brand genom att stoppa och skumtäcka läckage, man måste även tänka på att tyngre fordon oftast drivs på diesel eller gas/biobränslen. Även på tunga fordon är det viktigt att stänga av strömmen vilket kan göras med huvudströmbrytare och att lossa batteriets minuspol. En dieselmotor stannar inte för att man bryter strömmen så man måste trycka på nödstoppet eller spruta kolsyra i luftintaget för att stoppa den. Det är också mycket viktigt att få till en bra stabilisering som är tänkt att hålla under en längre tid då insatser med tunga fordon oftast är mer komplicerade än vanliga trafikolyckor och det kan finnas många skadade.

Vid tågolyckor är det viktigt att skydda sig mot strömmen i järnvägsledningarna, detta görs genom att man jordar ledningarna på båda sidor av olyckan och att man kontaktar någon som kan stänga av strömmen i ledningarna. Vid tåg och bussolyckor är det viktigt att man snabbt kommer in till de skadade så att man snabbt kan göra en prioritering av skadorna annars finns en risk att kritiskt skadade personer upptäcks för sent. Det kan även finnas personer fastklämda under en buss som vält så det är viktigt att snabbt höja bussen några centimeter för att lätta på trycket på fastklämda personer. Man får dock vara försiktig då det kan skapa större blödningar hos patienter om man lättar på trycket. Det är också viktigt att skydda patienterna mot nedkylning då de kan bli kvar i bussen under en längre tid innan man hinner få ut alla.

 

6. Hur ser konstruktionen för tunga fordon ut?

Det finns en databank, Crash Card, som räddningstjänsten kan använda sig av för att få fram ritningar för olika typer av bilar, lastbilar, bussar m.m. Genom RIB har man även tillgång till insatskort till tåg av olika typ. Ramverket ser lite annorlunda ut på nyare lastbilar jämfört med äldre vilket är något man måste ta hänsyn till. Bussar är konstruerade antingen av stål eller aluminium. Stålkonstruktionen är stabilare och tål att man ex använder cylindrar för att stabilisera i takluckor och liknande medan man vid aluminiumkonstruktioner måste använda sig av sidan av taket för att plåten inte ska ge vika.

Bussar

Bussar kan delas in i olika kategorier; statsbussar, linjebussar och turistbussar. Statsbussarna har stora dörrar ganska stora ytor inne i bussen och passagerarna är inte så högt över markplanet. Linjebussar är ganska höga och kan ta många passagerare även stående. Frigöring och evakuering från linjebuss skiljer sig inte mycket från turistbuss. Turistbussarna finns i olika utförande. De mest förekommande är Zetra, Mercedes, Neoplan, Vanhol och Ikaross. De kan vara i två våningar och kan transportera 75 passagerare.

Allmänt om bussar

Setra, Mercedes och Neoplan har självbärande kaross, Vanhol och Ikaross är byggda på platta och Volvo eller Scania och är rambyggda. Höjden till fönster är ca. 2,5 m. På dubbeldäckaren ca. 3 m. Dubbeldäckaren har bara 1,8 m. ståhöjd i nedre plan och 1,7 m. i övre plan. Buss med ett plan har ca. 2 m. ståhöjd.

Passagerarna sitter tätt, mittgången är ca. 40 cm bred Dessutom kan yttre stolarna dras ut i mittgången vars bredd kan minska till 30 cm.

Överbyggnad sidor

Väggar är av fackverkskonstruktion bestående av fyrkantsprofiler av 2-3 mm stål, 40×40 eller 60×60 mm. Vänster yttersida är klädd med 1,5 mm stålplåt, sedan kan det vara tunnare plåt t.ex. 1 mm aluminium. Invändigt är bussen klädd med plast och träskivor.

Tak

Taket är uppbyggt liksom väggarna med fyrkantsprofiler. Yttertaket på nyare modeller är oftast av glasfiber, äldre bussar av ca. 1 mm stålplåt. På insidan finns förvaringsboxar.

Front

Fronten är förstärkt med en 2,5 mm stålplåt.

Bogsering

I fronten bakom en plåt sitter bogserkopplingen. Den behöver inte vara i mitten.

Personlivräddning

Personlivräddning

Hög höjdslivräddning

I Nerikes Brandkår finns inga speciella fordon eller styrkor med speciella egenskaper. Utan det man har är att på alla basbilar finns rappelleringsutrustning för minst två personer. Sen är det oftast en person i varje grupp som är lite mer kunnig om de saker man har och dessutom har i uppgift att kunna mycket om det. Det finns höjdfordon som når minst 25 meter i Byrsta stationen och i Örebro finns det upp till 32 meter tror jag.

Vilka metoder finns?

Man kan använda sig av stegbilen för att rädda personer. Det är ingen riktigt stegbil utan mer en lift så man kan hantera den väldigt bra och komma åt väldigt bra men max då upp till 25 meter. Ett alternativ om det hade varit ännu högre upp skulle vara att man kanske får använda sig av en räddningshelikopter. Då fira sig neråt från den och koppla på en sele och sedan hissar upp.

Om den drabbade har skadat sig är det beroende på skada kanske bra att försöka stabilisera skadan innan man börjar med räddningen. Brutet ben kan stabiliseras och en blödning stoppas innan man börjar hissa med personen.

 

Utrustning?

Rappelleringsutrustning, selar, rep, block, stegbilar, stegar, bårar, vinchar, nedfirningsdon, kopplingslina, bandslingor, karbiner

 

Vilka risker finns det?

Den största risken för Räddningstjänsten är självklart fallolyckor om man tex inte har rätt utrustning eller om man använt den fel. Viktigt är därför att man har koll på sina grejer och att man både har bra saker som inte är trasiga och att man kan hantera dem väl. Det är alltid bra att man gör en riskbedömning innan man sätter igång med sitt arbete precis som i alla andra insatser man gör. Då kan man få koll på de risker som finns och koncentrera sig på dem bättre. Andra saker som ger mer fall risker som finns kan vara att det man klättrar i inte håller så det gäller även att kontrollera så man inte bara litar på att allt ska hålla. Man bör också tänka på att om det blåser mycket så får man vara extra försiktig.

 

Brunnslivräddning

Dagvattenbrunn är avsedd för uppsamling och avledning av dagvatten, d.v.s. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten eller annat tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på en markyta eller på en konstruktion.

Rensbrunn är avsedd för rensning av anslutande ledningar med utrustning som kan manövreras från markytan. Rensbrunn benämndes tidigare inspektionsbrunn eller spolbrunn.

Tillsynsbrunn är avsedd för kontroll, inspektion och rensning av anslutande ledningar med utrustning som kan manövreras från markytan. Nedstigningsbrunn är avsedd för kontroll, inspektion och rensning av anslutande ledningar.

Dränvattenbrunn är avsedd för uppsamling och avledning av vatten från dränledning och, i vissa fall, dessutom uppsamling och avledning av dagvatten. På landsbygden finns dricksvattenbrunnar och inom lantbruket finns gödsel- och urinbehållare.

 

Brunnsolyckor

Varför det blir olyckor med brunnar är oftast för att locket till dem inte är som det ska. Antingen har det flyttats eller så har det aldrig funnits något. Sista alternativet är att det inte är rätt sorts lock eller att det som finns där är i dåligt skick. Kommun ägda brunnar är ofta säkra men det är de brunnar som finns hemma i folks trädgårdar som är de farligaste.

Därför är det viktigt att man gör locket tungt så att barn inte kan lyfta det, har någon slags låsanordning på locket, ha staket eller liknande runt brunnen eller att täcka över den.

 

Vilka metoder kan användas vid brunnslivräddning?

En metod är att man skickar ner en lyftsele och sedan vinscha upp personen ur brunnen. Man kan ställa en skarvstege över brunnen för att få något bra att lyfta i. Man kan också sänka ner en brandman i brunnen. En metod är att man sänker ner honom med huvudet före i brunnen. Dock bör detta gå väldigt fort för det är inte bra att hänga med huvet neråt under en längre tid. Finns plats så kan man sänka ner han vanligt. Man kan också om det är möjligt gräva sig in i brunnen eller på något sätt komma in från sidan. Detta är inte något som finns svart på vitt utan det skiljer sig från brunn till brunn och från situation till situation.

 

Vilken utrustning finns?

Stegar framförallt skarvstegar, rep, selart, vinsch, spadar, grävmaskiner om man ska gräva mycket finns mer än man tror runt omkring i varje kommun. Privatpersoner vill gärna hjälpa till.

 

Vilka risker kan förekomma vid brunnslivräddning

Det är stor risk att man fastnat själv i brunnen. Viktigt är att man har koll på sin säkerhet och att man gör sin riskbedömning innan man börjar insatsen. Man kan också få syrebrist nere i en brunn så det är ett alternativ att ha andningsmask på sig om det finns utrymme för att ha det. Sen finns också fallrisken återigen så viktigt att ha koll på sina grejer.

Källor

http://www2.msb.se/Shopping/pdf/616.pdf

http://cursnet.srv.se/smod/ra4/storreolyckor_ny/extern/barnsakra_brunnar.pdf’,'Trivantis_Popup_Window’

Djurlivräddning

Djurlivräddning

Är djurlivräddning räddningstjänst?
Är alla fyra kriterier uppfyllda ett snabbt ingripande, hotande intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt så är det räddningstjänst.

 

Vilka djur räknas som räddningstjänst?
Tamdjur skall betraktas som egendom. Med lagen som riktlinje räknas djur som är boskap och sällskapsdjur till egendom. Vid en insats med djur inblandade utförs djurlivräddning efter penning värde samt djurets personliga värde för ägaren. Alla djur som är egendom, boskap och sällskapsdjur räknas in i djurlivräddning, vilda djur omfattas inte av lagen, Skydd mot olyckor.

Vilka metoder och tekniker finns för djurlivräddning?

En insats med djur ska ledas av en person som kan väldigt mycket om djur eller är bra utbildad i ämnet. Exakt vilka metoder som ska användas skiljer sig väldigt mycket från fall till fall. Det gäller att sätta luftanordningar på rätt ställen så man inte skadar djuret. Man måste alltid tänka på att kor och hästar är väldigt tunga och man måste vara väldigt noga med att lyfta dem rätt.

Saker som kan underlätta en insats är att ha koll på sin egen säkerhet, ha bra luftutrustning och att kunna sitt material, ha ägare och om möjligt också en veterinär på plats. Mer som är bra är att veta hur djur agerar i olika situationer, samarbete mellan räddningstjänst och ägare av djuret/djuren.

Olika hjälpmedel?

Grimma och grimmskaft, säck eller dylikt för att täcka över huvudet, lugnade medel, lyftbom med lyftlänk och krokar, pådrivningsmedel

 

Hur beter sig djur vid olyckor?

När man arbetar med djur ska man alltid agera lugnt och metodiskt, undvika häftiga rörelser och höga ljud. En mycket viktigt sak man måste tänka på är att om det finns möjlighet så ska man ta hjälp av ägaren. Djuret kan känna sig lugnare med sig ägare vid sig och dessutom kan den känna till djurets egenskaper bättre än brandmän. Man måste tänka igenom noga hur man skall lyfta eftersom det kan bli väldigt svårt att börja om med ett stressat djur. Djur kan till och med bli så stressade att de dör av stressen.

Vilka risker finns i en byggnad med tamboskap? Ladugård?

Man skall aldrig underskatta en brand i en ladugård/stall, den kan snabbt blossa upp och bli riktigt stor. Det finns väldigt mycket brännbart material i en ladugård så styrkan på branden kan vara väldigt stor när man kommer fram eftersom det oftast är lite längre körtider dit ladugårdar ligger och dessutom kan larmet vara sent eftersom det inte finns lika många personer som kan se det som det kan vara inne i stan.

Andra risker är att djuren kan drabbas av panik och springa över eller klämma människor.

Källor

http://djurlivraddning.dinstudio.se/text_layout_2_T8_R2.htm

http://www.nshorse.se/polopoly_fs/1.1239!ns_s126-135.pdf

PAO – Posom uppgift

Jag tycker inte den här uppgiften är särskilt bra eller givande men gjorde den för att komma ifrån det andra arbetet en stund.

Posom
- en del av kommunens krisberedskap.

Uppgift: Välj ut en händelse eller företeelse som berört dig starkt och skriv om den.

Jag väljer att skriva om en längre pågående process eftersom jag inte riktigt har en händelse som påverkat mig på det sätt som det är tänkt. Jag är 21 år och har faktiskt inte en ändå gång blivit utsatt för något eller vart med om något som hänt väldigt snabbt som sedan påverkat mig i livet. Jag får framför mig en bild om en bilolycka eller att man förlorat någon eller liknande. Men jag som saknar det tar då istället den process som faktiskt alla går genom när man växer upp och inser att man plötsligt inte kan bo hemma hos mamma och pappa längre. När jag började utbildningen i januari 2008 så var jag tvungen att byta stad och flytta till Skövde vilket faktiskt var jobbigt i början men jag vande mig ganska snabbt med att laga mat själv och allt som det har med. Till en början bodde jag tillsammans med min bror som också gått SMO men under andra terminen när jag slutat så blev det ännu mer på riktigt. Även fast man kanske inte kände innan att man egentligen ville flytta från bekvämligheten att bo hemma så eftersom tiden gick så vande man sig verkligen vid det. Sen när ett år hade gått var man tvungen att flytta hem igen vilket inte alls var roligt längre. Huset som var en viss storlek innan kändes plötsligt inte tillräckligt stort längre. Det var faktiskt riktigt jobbigt att flytta hem igen. Men det var inte bara det att det var trångt och att man bor på varandra känns det som det är rättigheterna som blir störda då man inte längre kan göra som man själv vill. Men jobbigast av allt är nog att man tro det eller ej faktiskt växte upp under det året man bodde borta och inte vill gå tillbaka igen. Man lärde sig mer av sig själv än man gjort tidigare och man lär sig mer av allt annat när det inte finns några föräldrar ivägen liksom. Som det är just nu skulle jag så fort utbildningen slutar fort få ett jobb så jag kan flytta så fort det bara går. Det är också därför jag vill att utbildningen ska ta slut så att livet äntligen kan börja ta fart. Det är väldigt tröttsamt att gå i samma fotspår hela tiden och att göra allt annat samtidigt som skolan känns inte som min grej. Nu har man bott hemma och gått i skolan de senaste 14 åren så att vara så nära något som snart bryter ut är väldigt frustrerande. Denna process går säkert alla igenom men i olika skeden i livet. Tror inte jag egentligen var speciellt tidig med det få jag bodde hemma tills jag var 19 i alla fall. Som det är just nu har jag hyfsat lyckats lösa det genom att jag går i skolan hela dagarna, är borta från huset mellan 18 till 23 och vaken ganska länge när de sover. På så sätt bor jag lite av mig själv ändå eftersom jag inte ofta ser min mamma och pappa trots att vi bor i samma hus. Det är nio veckor kvar tills skolan slutar och jag söker jobb just nu på flera ställen. Förhoppningsvis kan jag hoppa på något redan i januari eller februari och flytta i samma veva. Då kan nästa kapitel av livet börja och i och med det kommer man växa som människa. Jag har på senare tid förstått mer varför jag vill bli brandman, för att hjälpa människor och på så sätt utvecklas som människa. Jag vill verkligen göra något meningsfullt med mitt liv och vill börja med det på en gång. En tanke slog mig för några dagar sen att om man verkligen har lyckats med sitt liv så borde man kunna dö idag och sekunderna innan man dör tänka att jag inte är missnöjd med vad jag gjort hittills. Lever man på det sättet kan man inte misslyckas. En bra inspirerade mening jag en gång hörde var: ”Dream like you would live forever, live like you would die today.” Alltså borde man redan idag få in alla de drömmar man har i sitt liv innan det är försent.

Detta har för mig pågått ända sen första dagen i SMO utbildningen, tror det var 21 januari 2008. Och kommer förhoppningsvis sluta i Januari-Februari 2010. Och under den tiden ska jag inte bara ha lärt mig att bli brandman utan också vuxit som människa och lärt mig att livet är för kort för att misslyckas och att man faktiskt bara får en chans.

 

Mvh Filip

Lärfrågor, Taktik och ledning

• Vilka olika ledningsformer finns det och hur fungerar dessa?

För att bli räddningsledare krävs det att man har viss utbildning. I LSO står det i tredje kapitlet i 18 paragrafen att i en kommun ska det finnas en räddningschef. Räddningschefen får utse någon annan som uppfyller behörighetskraven. De behörighetskraven är: MSBs vidareutbildning i räddningstjänsts utbildning räddningsledare A eller avlagt brandingenjörsexamen och genomgått MSBs påbyggnadsutbildning i räddningstjänst.

Gamla utbildningar är det lägsta brandförman deltid.

Insatschef (insatsledare), precis som namnet säger är det den person som leder en insats.

RCB, räddningschef i beredskap, lite högre än insatschef.

Styrkeledare ledare för styrkan, kan vara räddningsledare om han är den ända styrkeledaren på olyckan, kommer det fler styrkor så blir han som var där först räddningsledare tills en RCB eller IC anländer och tar över ansvaret,

Räddningsledare (totala), den som leder en insats hos räddningstjänsten är räddningsledaren. Eller räddningschef. Det kan egentligen vara vem som helst men är alltid den som har högst ”rank” och som har utbildningen för att det. Räddningsledare A minst. Denna kan vara insatschefen, RCB eller styrkeledare beroende på insatsen.

En ledare eller chef kan styrka på många olika sätt. Det kan vara följande:

Direktstyrning är en planeringsinriktad styrform, där den anställde får exakta detaljbeskrivningar över vad som ska utföras och hur detta ska gå till.

Målstyrning innebär att individen ges möjlighet att påverka sitt arbete och att fatta egna

beslut. Styrningen består vid målstyrning i att ange ett övergripande mål och att låta den anställde själv fatta beslut om och ansvar hur detta mål ska uppnås.

Programstyrning handlar om hur ledning och anställda i samråd beslutar om hur man ska bete sig i olika situationer torde de inträffa.

Styrningen genom framförhållning innebär att man styr utifrån vad man tror sig se i framtiden, antagligen baserat på prognoser och liknande. Man ser till så att företaget är väl förberett inför framtida behov.

Styrning i efterhand handlar om det motsatta, där företagets förmåga att lösa uppkomna behov är ett resultat av de anpassningar och de “pareringar” företaget gjort efter att de blivit medvetna om vilka behov de ska tillfredställa. Det senare riskerar att placera företaget på efterkälken kunskaps- och teknikmässigt.

• Finns det och hur fungerar samverkan mellan olika organisationer?

Under en insats måste man samverka med tex polis och ambulans. Polisinsatschef och sjukvårdledare och räddningsledare måste samverka för de leder sina organisationer. Räddningsledare kan inte bestämma över de andra men är oftast viktigast och kan säga vad de andra inte får göra.

Initiativet ligger hos den som är mest berörd av olyckan. Bombhotet som exempel.

Myndigheter och organisationer som kan vara berörda har alla speciell kunskap och kompetens för att möta olika hjälpbehov. De arbetar ofta tillsammans under ledning av egna chefer och arbetsledare. Med det totala hjälpbehovet för ögonen ska de komplettera och underlätta varandras arbete i så stor utsträckning som möjligt.

• Vilka taktiska inriktningar finns och hur fungerar de?

Det finns först och främst en taktiskt huvudinriktning som man väljer. Dessa är:

Rädda människor

Rädda egendom och miljö.

Sen väljer man TGI, taktisk grundinriktning. Finns fyra taktiska inriktningar man kan göra:

Livräddning

Tillintetgöra skadekällan

Begränsa skadeutbredning

Fördröja skadeutbredning

Det som påverkar valet av taktisk grundinriktning är framförallt syftet med räddningstjänst/ skadans art och tillgången på resurser. TGI kan ändras om man får förstärkning eller om skadan ändras. Tex en skogsbrand. Blir den plötsligt väldigt intensiv så direkt släckning (Tillintetgöra skadekällan) inte längre räcker till för man kanske backa tillbaka och göra en begränsningslinje och göra en passiv släckning (begränsa skadeutbredning). Och blir skogsbranden så kraftig så man vet att begränsningslinjen inte räcker till så kan man göra den ändå för att fördröja skadeutbredning och vänta på förstärkning.

För att veta vilken taktik man ska välja gäller det att ha mycket information om vad som hänt. En metod för detta är Obbo – Orientering, Bedömning, Beslut, Order, En obbo genomförs när man kommit fram till en olycksplats men också flera gånger under själva insatsen. Det innebär att Styrkeledaren och eventuella räddningsledaren tar sig en stund att orientera sig på objektet och ta reda på vilka problem som finns. Sen måste man samla den informations man redan har och fått tag på under orienteringen för att kunna göra en bedömning av vad det finns för lösningar. Sen beslutar man om hur man vill lösa problemet och sen ger man en order om vad man beslutat. Sen gäller det att första obbon är snabb för att tex rädda liv medans när man följer upp och utvärderar efter en stund gör en ny obbo som kan ta längre tid.

• Hur fungerar kommunikationen? Vilka vägar måste man gå?

Mellan olika organisationer som tex polis och räddningstjänst kan man se under samverkansfrågan att tex en räddningsledare inte kan bestämma över andra organisationer så då måste egentligen kommunikationen gå först upp till ledningsgruppen och sen ner igen.

Hjälpmedel för kommunikation i framtiden kommer bli gemensamt för både räddningstjänst, polis och ambulans kommer vara Rakel. Eftersom systemet Rakel inte är fullt utbyggt än kommunicerar man med de andra organisationerna genom det traditionella radiosystemet. Eller helst genom den ledningsplats som finns.

 

http://www.srv.se/templates/SRV_Page____1317.aspx

http://www.srv.se/Shopping/pdf/24108.pdf

http://www.msbmyndigheten.se/upload/Publikationer/0068-09_Tactics_command_leadership%20.pdf

http://www.raddningsverket.se/Shopping/pdf/14936.pdf

http://www.raddningsverket.se/Shopping/pdf/10196.pdf

Skogsbrand, lärfrågor

Lärfrågor:

1. Olika metoder att släcka på?
Torr släckningsmetod, ingen eller väldigt dålig tillgång på vatten: Moteld, avbränning, anlägga bra begränsningslinjer som tex brandgata eller vägar.

Våt släckningsmetod, mycket god tillgång på vatten så det aldrig tar slut utan man kan helt enkelt släcka elden med vatten. Tankbilar, extra motorsprutor, små motorsprutor eller och att det finns brandposter. Vattenbomba med helikopter är ett alternativ.

Direkt angrepp: Gå direkt på elden med antingen en släckbil eller helst flera. Man går helt enkelt ett varv runt elden och börjar vid ryggen och avslutar i fronten.
Indirekt angrepp: Släcker med en ordentlig begränsningslinje framför branden och låter det brinna fram till den.

En begränsningslinje kan vara: brandgata kan vara jobbig att göra och man kan behöva maskiner, kan använda sig av kalhugget, väg, stig, kraftledningsgata (kalhugget), vinden, eller skuggiga partier, sluttning nerför eller en bit lövskog (skogens ålder och sammansättning).

2. Vilka svårigheter kan uppkomma?
Lätt brinnande vegetation som tex ung tall och ung gran brinner väldigt fort så är det tex en plats där man odlar gran så brinner det lätt upp, väder spelar roll, en mycket varm och mycket torr dag och om det vart torrt länge gör att det brinner mycket bättre än om marken är lite blöt. Börjar det regna på en skogsbrand kan det släcka branden. Sluttningar avgör också en skogsbrands snabbhet, det brinner mycket snabbare uppåt sluttningar än neråt så om det brinner upp mot ett berg går det snabbare. Även tiden på dygnet kan spela en stor roll vid en skogsbrand. Mellan 11 och 18 på dagen brinner det som bäst och man kan anpassa släckningen till den tid som är bäst.
Andra svårigheter är om man först startar med en direkt släckning och sedan inser att det inte räckte till med resurser för att göra så och då tar det tid att omgruppera sig för att försöka göra en indirekt släckning och då kanske man är försent ute redan för det.
För lite resurser utgör också ett stort problem för har man inte det så kan man känna sig hjälplös och inte veta vad man ska göra för allt kan kännas meningslöst då man bör gå in med stora resurser direkt. Har man inte tillräckliga resurser så får man börja långt bort så man hinner ordentligt.
Svårt att se utbredning av en skogsbrand om man inte kan se den ovanfrån. Sen är det bra och veta hur området ser hur. Antingen med kartor eller Google maps annars att man vet det innan genom att man vart där förut.
Risker för brandmännen tex trötthet och brist på vatten och energi. Även brandrök kan vara farligt då man kanske inte har andningsskydd.
Vattenbomber på personal och att helikoptrar landar är bra att tänka på också.
Kraftledningar som går i skogen kan brinna ner och falla ner.
Instabila träd.

3. Vilka blir inblandade? Vem leder? Ansvariga?
Inblandade:
Räddningstjänst, de leder insatsen. De kan behöva kalla in extra personal eller räddningsvärn osv.
Polis, avspärrning.
Skogsbolagen, timmervägar och har skogsmaskiner.
Vägverket, åkerier osv för vattentransport.
Ambulans, vid skador.
Markägaren, kanske kommun är ansvarig för marken.
Brandflyg
Helikopterresurser, vattenbomber och så vidare.

4. Resurser i Sverige?
Skogsbrandflyget, flyger över Sverige för att se om det startat en skogsbrand. Görs av lokala flygklubbar. Drogs tillbaka ett tag men är mycket bra.
ARCC/Cefyl i Göteborg är landets normala samordningsfunktion för helikopterresurser. Det är alltså från ARCC/Cefyl som räddningsledningen bör rekvirera helikoptrar, antingen direkt eller via SOS-central.
MSB har sina brandförråd runt om i Sverige. Där finns det material för skogsbrand. Även skolorna har sitt material om det behövs.
SMHI

5. Olika sorters skogsbränder?
- Jord eller torvbrand, brinner på eller under ytan och är mycket långsam och är svår att släcka. Lite som en glödbrand.
- Låg löpbrand, följer markytan och brinner i låga buskar. Hatighet 1-10 meter per minut. Vanligast!
- Hög löpbrand, sprider vid markvegationen men kan gå upp i träd. Blir ofta en toppbrand och den rör sig fort och hoppande framåt. Är farlig för brandpersonal.
- Toppbrand, rör sig med hopp i trädkronorna. Upp till 30 meter per minut. Är vindburen. Är farlig för brandpersonal.
- Flygbränder, brand som flyger iväg och startar en mindre ny skogsbrand.

6. Konsekvenser på miljö?
Kostnad för skog är inte så mycket och sönderbränd skog är ett utmärkt tillfälle för nya växter och trädgenerationer att etablera sig på den avbrända platsen men dock är en skogsbrand en fara för människor och djur och man vill självklart släcka den innan den skadar någon eller något. Oftast är själv insatsen dyrare än den skog som brunnit upp.
Finns även växter som är brandberoende och dör ut om det inte brinner tillräckligt ofta.

Mvh Filip

Olja, Grupp 3 frågeställningar

Vilka lagar gäller vid ett oljeutsläpp?

Lagen om transport av farligt gods Syftet med denna lag är att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom.

Sjötrafikförordningen, hur man ska bete sig på vattnet om man har ett fartyg.

Fartygssäkerhetslagen, hur bra fartyg ska vara och vad man ska kunna för att få köra fartyg osv.

Sjölagen, hur fartyg registreras osv.

Miljöbalken, stor men handlar om miljö och hur man ska bete sig i den och ta hand om den.

Avfallsförordningen, Denna förordning gäller avfall och avfallets hantering.

Lagen om Sveriges ekonomiska zon, handlar om Sveriges gränser vart de slutar och vad som gäller osv.

EU:s direktiv (2000/59/EG) om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall och oljerester ska minska sjöfartens utsläpp till havs.

MARPOL-konventionen mot förorening från fartyg är upprättad inom FN:s sjöfartsorgan IMO. De senaste MARPOL-reglerna innebär att transporter med råolja, tung eldningsolja, smörjolja, bitumen och tjära endast får ske med tankfartyg med dubbelt skrov. Tidpunkten för utfasning av oljetankfartyg med enkelskrov har flyttats från 2015 till 2010.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor ska kommunerna svara för räddningstjänsten inom sitt område. För att det ska betraktas som räddningstjänst måste det föreligga behov av ett snabbt ingripande. Olja som hotar att nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor får regeringen föreskriva, eller i särskilda fall bestämma, att länsstyrelserna överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Detta kan ske exempelvis vid stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelserna svara för att insatserna samordnas.

Vem ansvarar för sanering och finansiering efter ett utsläpp?

Räddningsverket ska samordna verksamhet inom räddningstjänsten samt utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten. Räddningstjänsten bistår, vid behov, kommuner med personal och med materiel från de regionala oljeskyddsförråden. Enligt lagen och förordningen om skydd mot olyckor har kommunerna rätt till viss ersättning av staten för de kostnader som kommunerna drabbas av i samband med utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsinsatserna.

Kustbevakningen ska inom Sveriges sjöterritorium – med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren – samt inom Sveriges ekonomiska zon svara för räddningstjänsten när olja och andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet. Denna skyldighet regleras i Lagen om skydd mot olyckor. Kustbevakningen har också till uppgift att bland annat övervaka efterlevnaden av nationella och internationella regler till skydd för den marina miljön.

 

Sjöfartsverket har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. När olyckor inträffar ska Sjöfartsverket, enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, se till att åtgärder att åtgärder vidtas ombord för att så långt som möjligt förhindra eller begränsa oljeutsläpp.

 

Naturvårdsverket är central miljömyndighet och skall bland annat göra uppföljningar av miljöeffekter av utsläpp av olja.

 

Naturvårdsverket har ett avtal med IVL Svenska Miljöinstitutet AB som innebär att institutet upprätthåller en så kallad oljejour, där kommuner m. fl. kan få råd om sanering av olja. Oljejouren bistår med expertstöd åt Naturvårdsverket och andra myndigheter vid olyckor med olja till havs och inlandsvatten.

Den som orsakat oljeutsläppet har alltid det största ansvaret.

Vilka hjälpmedel finns för att kunna sanera?

Länsor, finns massa olika sätt att använda den och finn olika länsar, sorptionsmatrial, sorptionslänsor, skimmer (pump), strandduk.

 

Vilka metoder finns för att kunna förhindra och begränsa skador?

EU:s direktiv (2000/59/EG) om mottagningsanläggningar i hamnarna för avfall och oljerester ska minska sjöfartens utsläpp till havs. Sjöövervakning från kustbevakningen.

I vatten lägger man länsar och på land upprättar man invallningar. Man kan också begränsa oljans utbredning genom att använda olika typer av absorberingsmedel som lätt suger till sig olja. Med specialkonstruerade båtar och fordon, eller andra mekaninska anordningar, samlas sedan så mycket fri olja som möjligt in och överförs till täta förvaringsutrymmen.

I vissa lägen kan oljenedbrytande mikroorganismer sprutas ut över det oljeskadade området för att påskynda den biologiska nedbrytningen.

På land kan man använda högtryckstvätt för att tvätta klippor och sten men är marken mjuk som tex sand kan man inte använda högtryckstvätt för det ger en dålig effekt istället. Då är det bättre att använda skrapor för att skrapa upp sanden med olja i.

Man kan också lägga ut strandduk för att skydda speciella delar som är extra känsliga eller särskilt viktiga.

AIS är för att hålla koll på alla båtar som finns. Tillsammans med det kan man också ta prover på oljeutsläpp och som ett slags fingeravtryck jämföra med den tank man trodde släppte ut.

Vilka blir konsekvenserna på miljö och djurliv vid ett oljeutsläpp?

Fågel livet skadas allvarligt. Men oftast ganska kortvarigt tills oljan sjunker till botten och där blir problemet mer långvarigt. Östersjön används som övervintersområde av ungefär nio miljoner fåglar. När det är som mest fåglar kan även ett litet oljeutsläpp göra stor skada. Och så har det visats sig att de fåglar som man kan hitta på land och på stränder som drabbats av ett oljeutsläpp bara är en bråkdel av de som faktiskt drabbats.

De långvariga effekterna är när oljan hamnar på botten för där kan den ligga kvar i sedimenten i många år och hindra bottendjur från att bosätta sig. Men mycket olja som hamnar vid stränder och är kvar i vattnet bryts ner inom några månader. Vanlig råolja är den mest lindriga varianten men kan dock trots väldigt liten mängd göra vattnet giftigt. Dock är bensin och sådana mer lättflytande produkter mycket mer farliga. Men dock försvinner de också snabbare.

Ett oljeutsläpp får också ekonomiska konsekvenser eftersom det kostar pengar att sanera och kräver arbetskraft. Sen kan det göra så man måste stänga ner den fartygsled som går just där för saneringsarbetets skull och kanske också att hotell eller liknande som ligger vid strandkanten som drabbats blir berörda av oljeutsläppet.

Vilka risker finns vid oljetransporter?

Östersjön är väldigt trafikerad och Östersjön är också väldigt omtålig.

Framför allt kollisioner med andra fartyg eller saker som tex utanför Spaniens kust kollision med en container och utanför Bornholm kollision med ett polskt fartyg.

Andra risker är stormar som kan leda till att oljetransporter går på grund eller förstörs pga det. Man ska även tänka på att de reglerna som finns för nya oljefartyg att det måste finnas dubbla skrov bara gäller de som byggs nu. Men många skepp är 15 och till och med upp mot 25 år gamla och det visade sig genom undersökningar att underhållet av dem är dåligt så skeppen är i dåligt skick och det ökar riskerna för oljeutsläpp.

Brand ombord på skepp och terroristattacker är också risker som finns men kanske inte lika vanliga.

Hur görs prioriteringar vid oljepåslag?

Det absolut viktigaste är att man ska tänka på att inte få in oljan i land för den är mycket enklare att ta hand om om den flyter runt på vattenytan än fastnar på klippor och i sand. Dessutom blir skadorna större om det kommer in till land.

Vilka resurser finns för oljesanering?

MSB har utrustat fem mobila oljeskyddsförråd i olika delar av landet. Denna materiel ska komplettera kommunernas egna resurser när dessa inte räcker till. Förråden finns i Botkyrka, Vänersborg, Karlskrona, Umeå och på Gotland.

Kustbevakningen har också två miljöräddningsfartyg.

Hur ser larmplanen ut för oljeutsläpp? (vilka blir involverade)

Första som händer är att sjöfartsverket blir informerade och skickar ut sitt folk. Sen kan följande bli involverade:

Räddningsverket (MSB), Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Kommunens miljöansvarig, saneringsfirmor

Oljans egenskaper?

Råolja är kletigast men alla oljor tar bort fåglar och djur värmeverkan i päls och fjärdrar. Alla oljor lägger sig som ett täcke eller film på vattenytan. Oljans viskositet bestämmer hur tjockt ett sådant lager blir. Råolja som är ganska segt blir tjockare lager medan finare olja blir tunt lager eller bara en tunn film som kan ha regnbågfärger i sig. Råolja är det andra åljor utvinns från och är det vanligaste man transporterar på vatten. Annars är det bunkerolja som finns mycket för att driva fartyget i tex ångturbinsdrivna fartyg.

Lättare oljor tränger mycket lättare ner i tex mjuka sand material än vad råoljan gör som klibbar sig fast i översta lagret.

Om det är vågor i vattnet så kan olja blandas med vattnet inte till en lösning men det kan bli klumpar av olja som sjunker eller att vatten samlas i oljan. Detta kallas för dispergering eller emulgering.

Tidigare olyckor i Sverige? Hur stora var dessa?

Man har hållt koll på dessa mindre utsläpp som görs och på senaste åren har det ökat. Dock så beror nog ökningen mycket på ökad rapportering. Oljeutsläpp i den svenska zonen runt Östersjön är många. Kustbevakningen har registrerat mellan 200 – 500 utsläpp per år. Hur många fåglar som drabbats av oljeutsläppen och som dött, är svårt att beräkna, men uppskattningsvis rör det sig om mellan 10 000 – 100 000 fåglar varje år.

Utsläppen sker mest efter de fatygslinjer som finns i Östersjön. Där en mest trafikerade går från finska viken och utanför Gotlands kust och vidare genom Öresund och ut mot Atlanten. Göteborg är Europas största hamn.

Stora utsläpp i Sverige är bland annat Fu shan hai olyckan. Det var en båt som kolliderade med ett polskts fartyg och sjönk och skeppets olje bränsle. Det var tung eldningsolja som kom ut i vattnet och det var några tusen ton.

En annan olycka var den Sovjetiska tankern Tsesis gick då hon var på väg in i Södertälje kanal på grund i Stockholms södra skärgård den 26/10 1977. Tsesis var lastad med 17 500 ton medeltung olja och sju av dess tankar, innehållandes 6 400 ton olja skadades och olja började omedelbart läcka ut.

Mvh Filip

Uppgift 3 Svar, Risk- och sårbarhetsanalys

Vad har man identifierat som de största riskerna i kommunen?

Svarat under Risk och sårbarhetsanalysen från den första oktober.

Hur har kommunen arbetat för att förebygga de/den största riskerna?

7 oktober – Varje risk har inte en förklaring vad som gjorts i förebyggande syfte så frågan ska ställas till Kumla kommuns beredskapssamordnare så får jag kanske mer svar.

9 oktober – Svaren har jag fått och lagt in i inlägget.

12 oktober – Sista svaren och inlägget är klart.

Brand på äldreboende

De vet om risken och att äldreboenden har svår utrymmning pga sängliggande personer. Men antar att det finns automatlarm och släckutrustning på plats. Vad släckutrustning innebär vet jag inte exakt men antar att det handlar om brandsläckare just här. Utrymmningsplaner finns också men inga sprinklersystem.

Allvarlig bussolycka

Vet om risken att om skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Och att omorganisation av verksamheter kan uppstå. Ny skolskjuts och ny personal osv.

Anlagd brand på äldreboende

Samma som brand på äldreboende.

Brand på särskilt omsorgsboende

Inom psykiatrin finns inga gruppboenden som inom LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). 

Utsläpp av farligt ämne på SAKAB AB

Ur Risk och sårbarhetsanalysen: SAKAB omfattas av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Företaget är även klassat som farlig verksamhet enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär särskilda krav på riskvärdering, säkerhetsrapportering och förebyggande arbete. Företaget har diverse släckanordningar för cisternpark, förbränningsanläggning etc. Företaget har en nödlägesorganisation. Dessutom tränar personalen varje år med Nerikes brandkår.

Bakteriell förorening i vattennätet

 Man har en reservvattentäkt som är det nya förbehandlingsteget. Man har dessutom finns larm installerade och vaktbolag gör dagliga kontroller. Staket finns runt infiltrationen. Vägen som går förbi Kumlas grundvattentäkt är inom ett vattenskyddsområde och har förbud mot transport av farligt gods.

Brand på skola/förskola

 Samma som äldreboende egentligen.

Brand i IT servrar

 Fråga ställd men svaren hålls hemliga tack vare säkerhetsrisken. Alltså kan man säga att det finns viktiga servrar och det mest sannolika är att de är inlåsta och har nån slags larmning till Securitas eller G4s eller vilken leveranstör de nu har. Just för brand borde det vara vanligt brandlarm och inga sprinkler och att Nerikes Brandkår har tillgång till nycklar.

Intrång i IT servrar

 Fråga ställd. Samma som brand i IT servrar.

Virus/Hacker i IT servrar

 Fråga ställd. Samma som brand i IT servrar.

Pandemi i kommunal verksamhet

Vid en epidemi/pandemi i tex skola kan verksamheterna behöva stängas alternativt isoleras. Informations- och vikarie behov uppstår och sannolikt även sanering av lokaler. Vikarer finns att få tag på men om det skulle ske på tex en äldreomsorg där många kan vara fysiskt svaga så kan konsekvenserna bli större. Det finns en pandemiplanering på kumla.se som noga säger hur verksamheterna ska fungera och hur stora personalförlusterna kan bli innan verksamheterna måste stängas ner.

Hur är kommunen rustad OM det ändå händer?

Brand på äldreboende

Nerikes brandkår har ca 5 minuter att ta sig till samtliga äldreboenden. Sen finns det det vanliga larmen och släckutrustningen.

Allvarlig bussolycka

Nerikes Brandkår återigen har inte långt från Byrsta stationen och är utbildade i bussolycka. Dessutom finns det ambulans i både Byrsta och Örebro om det behövs mer. Från Örebro kan man ta sig till Kumla på 10 minuter med E20.

Anlagd brand på äldreboende

Samma som brand på äldreboende.

Brand på särskilt omsorgsboende

Finns inga omsorgboenden.

Utsläpp av farligt ämne på SAKAB AB

Nerikes brandkår igen. Har en kembil som heter 614 placerad på Byrsta stationen. Larm på Sakab händer väldigt ofta men oftast mindre larm. De har automatlarm där och personalen är tränad och dessutom finns Örebro brandkår och deltidsstationer om mer handkraft behövs.

Bakteriell förorening i vattennätet

Fråga ställd. Det finns rutiner för detta men beredskapsamordnare för Kumla kommun vill inte lämna ut den informationen av säkerhetsskäl.

Brand på skola/förskola

Nerikes brandkår har ca 5-10 minuter att ta sig till samtliga skolor. Sen finns det det vanliga larmen och släckutrustningen.

Brand i IT servrar

Nerikes brandkår har ca 5 minuter till Kumla kommunhus. Fråga ställd här med.

Intrång i IT servrar

Fråga ställd = Hemligt.

Virus/Hacker i IT servrar

Fråga ställd = hemligt.

Pandemi i kommunal verksamhet

Fråga ställd. Det finns en pandemiplanering på kumla.se som noga säger hur verksamheterna ska fungera och hur stora personalförlusterna kan bli innan verksamheterna måste stängas ner.

Vilka konsekvenserna skulle det kunna bli för samhället OM det händer?

Brand på äldreboende 

Dödsfall, brännskador, rökskador, oro, utrymning

Allvarlig bussolycka

Dödsfall, skadade, chockade, anhöriga chockade

 Anlagd brand på äldreboende

Dödsfall, brännskador, rökskador, oro, utrymning

Brand på särskilt omsorgsboende

Dödsfall, fysisk skada, oro men finns som sagt inte i Kumla.

Utsläpp av farligt ämne på SAKAB AB

Utsläpp, giftig rök, giftig gas, skadade, dödsfall, miljöförstörning, människor isolerade hemma

Bakteriell förorening i vattennätet

Skadade om de hinner dricka. Annars sanering.

Brand på skola/förskola

Dödsfall, brännskador, rökskador, oro, utrymning, skolverksamhet flyttad

Brand i IT servrar

Svåra materiella skador, förlust av viktig information.

Intrång i IT servrar 

Svåra materiella skador, förlust av viktig information.

Virus/Hacker i IT servrar

Svåra materiella skador, sekretess material i fel händer, förlust av viktig information.

Pandemi i kommunal verksamhet

Stor personalfrånvaro, kraftig försämring av den kommunala servicen, skadade/sjuk personal

Vilka andra aktörer i samhället skulle kommunen kunna samverka/samarbeta med?

Fråga ställd, “Kumla kommun har samarbete med kommunerna runtomkring, landstinget, polisen, räddningstjänst… Vi har ett bra kontaktnät om något skulle inträffa!” säger Kumla kommun beredskapssamordnare.

Uppgift 3 Svar

Jag tänkte ställa upp alla frågeställningar här kring uppgift 3 och skriva hur jag svarat och om jag inte gjort det skriva svaret nu.

Hur är kommunen och länsstyrelsen organiserad när det gäller krisberedskap?

Har svarat under inlägget Uppgift 3, Krisledningsorganisationen. Och under Uppgift 3 från den 29 september. Och i inlägget POSOM – psykiskt och socialt omhändertagande.

Hur ser den ut före en kris?

Har svarat under inlägget Uppgift 3, Krisledningsorganisationen. Och under Uppgift 3 från den 29 september. Och i inlägget POSOM – psykiskt och socialt omhändertagande.

Kan organisationen ändras under en kris?

Har svarat under inlägget Uppgift 3, Krisledningsorganisationen. Och under Uppgift 3 från den 29 september. Och i inlägget POSOM – psykiskt och socialt omhändertagande.

Förändras den kommunala räddningstjänstens roll och ansvar vid en extraordinär händelse jämfört med vid en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor?

Det står väldigt tydligt i LSO under kapitel 8 2§ att förutom det som redan ingått i LSO ska räddningstjänst under höjd beredskap även ansvara för tre nya områden. Dessa är:

1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden.

2. indukering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.

3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras.

Sen ska de även delta i åtgärder för första hjälp och transport av skadade och delta i befolkningsskydd. Samtidigt som de gör detta gäller även de vanliga uppgifterna som att ta han dom vardagsolyckorna.

§3 säger att om Sverige är i krig eller vart i krig eller om det är krig som Sverie deltar i utanför Sveriges gränser eller om det råder krigsfara får regeringen meddela föreskrifter som avviker från LSO om det är av betydelse för totalförsvaret eller räddningstjänsten eller för att räddningstjänsten ska kunna utföra sanering av radioaktiva ämnen.

Regeringen får också ta personal från räddningstjänsten i anspråk för uppgifter som inte gäller den egna kommunen. Men då har kommunen rätt till ersättning.